Tarja Filatov
Tarja Filatov repræsenterer Socialdemokraterne i Næringsudvalget blog
blog

Tät dialog mellan arbetare och arbetsgivare är en del av den nordiska modellen.

Vi har avancerad arbetslagstiftning. De omfattande kollektivavtalen ger flexibilitet då allting inte behöver regleras i lag. Men är vi lika ansvarsfulla ute i världen?

 

Den globala ekonomin utmanar oss med större
marknader och sämre arbetsvillkor. Med stundens moral, där arbetare utnyttjas
till max. Alltför många företag tänker att de nog får nya anställda, varför bry
sig om dem de har. Globalt dödar farligt arbete fler mänskor än krig.

Finländare är ansvarsfulla när det är tal om värderingar. Företagen lika så.
Men den verkliga ansvarsfullheten är mindre än nedskrivna värderingar eller
reklamklyschor. Branding är fortfarande en viktig del av företagsansvar.

Inställningarna till företagsansvar är mycket motsägelsefulla. Bara 20 procent
av finska företag tror att deras företagsansvar påverkar samhället märkbart.
Samtidigt tycker 71 procent av företagen att det är centralt för deras
affärsverksamhet och andelen har vuxit de senaste åren. Man vill alltså vara
ansvarsfulla, men tror inte att det påverkar samhället?

Miljön finns i topp på ansvarslistan för 78 procent av företagen. Bara 23
procent tyckte konsumetfrågor är viktiga och mänskliga rättigheter 15 procent.
Den låga värderingen av konsumenter verkar speciellt konstig, för det är ju
konsumenter man säljer åt. Att så få lyfter fram mänskliga rättigheter kunde
förklaras av att man tror de respekteras.

Men globalt sett så är det verkligen inte fallet. Enligt internationella
arbetsorganisationen ILO dör 2,3 miljoner mänskor årligen som följd av olyckor
på arbetsplatsen eller arbetsrelaterade sjukdomar. 650 000 av dem dör i
förhållanden som med rätta kan anses farliga. Antalet fördubblades vid förra
årtiondet.

Nästan hälften av de finska företagen säger att ansvarsfullhet är
utgångspunkten för deras affärsverksamhet. Ungefär fyrtio procent berättar att
det minskat kostnader och ökat försäljningen. Ändå sätter de inte ansvarsfullt
beteende som en målsättning. Det verkar som om nyttan kommer av en slump.



Många företag har fått uppleva en besk förlust då de blivit fast för ohållbar
verksamhet. Det kan handla om underleverantörskedjor som inte övervakats eller
nonchalans mot miljön.

Fastän vi i internationell jämförelse har bra jobb i de nordiska länderna, så
naggas vi av bland annat likgiltighet i underleverantörskedjorna. Även bra
företag söker kostnadsinbesparingar genom att dumpa arbetsvillkor, utnyttja
invandrares okunskap, låta bli att betala skatter och andra avgifter via
underleverantörer. Vi behöver starkt kedjeansvar och facket ska ha rätt att
väcka talan, vilket stärker den anställdas ställning.

Få företag sätter kostnadsinbesparingar eller ökad försäljning som mål för sitt
företagsansvar. Bara 15 procent av företagen säger att ansvarsfullhet påverkar
deras aktiers värde.

Företagsansvar har inte heller kopplats särdeles tätt till innovationsverksamheten.
Samtidigt tror företagen att företagsansvarets betydelse kommer att växa
märkvärt.

Positivt är att finska företag börjar hitta internationella åtaganden för
företagsansvar och ansluter sig till dem. Finska företag har länge tänkt att
det räcker om man följer lagen, att man inte behöver göra mer. Idén har sina
rötter i att man i Finland genom lagstiftning skyddar miljö och arbetare. Det
är inte fallet i alla delar av världen, och därför är det viktigt att kravet på
större samhällsansvar går ut i världen via företagen.

Företag bör tänka på sitt samhällsansvar som bredare än att enbart följa lagen.
Miljö- och energipolitik kan spara reda pengar. Satsningar på arbetshälsa
hjälper hålla kvar de bästa arbetstagarna och höja produktiviteten. Socialt
ansvar kan användas i marknadsföringssyfte. Listan på sätt samhällsansvar är
bra business kunde fortsätta i all oändlighet. Bra arbete lönar sig.

Tarja Filatov, riksdagsledamot (Finland)

Læs den finske version her:

 

Yritysten vastuullisuus parantaa bisnestä

Pohjoismaiseen malliin kuuluu kiinteä vuoropuhelu työntekijöiden ja
työnantajien välillä. Meillä on edistyksellinen työlainsäädäntö. Laajasti
kattavat työehtosopimukset tuovat joustavuutta, koska kaikkea ei tarvitse
säätää lailla. Mutta olemmeko maailmalla yhtä vastuullisia?

Globaali maailma haastaa meitä laajoilla markkinoilla ja heikommilla työehdoilla. Hetken moraalilla, jossa työntekijöistä otetaan kaikki irti. Liian monet yritykset ajattelevat, että uusia työntekijöitä tulee tilalle, mitäpä näistä nykyisistä huolehtimaan. Maailmassa vaarallinen työ tappaa enemmän kuin sodat.

Suomalaiset ovat vastuullisia arvojen tasolla. Myös yritykset. Mutta todellinen vastuullisuus on vähäisempää kuin ylöskirjatut arvot tai mainoslauseet. Brändin rakentaminen on yhä tärkeä osa vastuullisuustoimintaa.

Vastuullisuuteen arvioidaan hyvin ristiriitaisesti. Vain 20 prosenttia yrityksista
̈ uskoo vastuullisuustoimintansa vaikuttavan merkittävällä tavalla yhteiskuntaan. Tämä on melko ristiriitaista, kun samaan aikaan yrityksistä 71 prosenttia pitää vastuullisuutta olennaisena liiketoiminnan kannalta. Osuus on kasvanut aiemmista vuosista, FIBS yritysvastuuverkoston mukaan.

Halutaan siis olla vastuullisia, mutta ei uskota sen vaikuttavan yhteiskuntaan? Vastuulistan kärjessä on ympäristö 78 pr
osentilla. Kuluttajakysymyksiä piti tärkeänä vain 23 prosenttia ja ihmisoikeuksia 15 prosenttia.

Kuluttajien vähäinen arvostus tuntuu erityisen oudolta, koska kuluttajillehan tuotteita myydään. Ihmisoikeuksien alhaista osuutta saattaisi selittää se, että niiden uskotaan olevan kunnossa.

Maailman mittakaavassa näin ei todellakaan ole. Kansainvälisen työjärjestön ILOn tilastojen mukaan tyo
̈ssä sattuvien onnettomuuksien ja työperäisten sairauksien seurauksena vuosittain kuolee noin 2,3 miljoonaa ihmistä. Heistä arviolta 650.000 kuolee työoloissa, joita voidaan hyvällä syyllä pitää vaarallisina. Määrä tuplaantui vuosikymmenen vaihteessa.

La
̈hes puolet yrityksistä sanoo vastuullisuuden olevan liiketoimintansa lähtökohta. Nelisenkymmentä prosenttia kertoo, että vastuullisuus on vähentänyt kustannuksia ja lisännyt myyntiä. Kuitenkaan yritykset eivät aseta vastuullisuutta tavoitteekseen.  Näyttäisi, että vastuullisuushyöty tulee sattumalta.

Monin yritys on saanut karvaasti kokea tappioina sen, mitä
tapahtuu kun jää kiinni vastuuttomasta toiminnasta. Kyse on voinut olla alihankintaketjun valvomattomuudesta, välinpitämättömyyden ympäristöä kohtaan.

Vaikka pohjoismaat ovat maailman mittakaavassa hyvän työn maita, meitä nakertaa mm. alihankintaketjujen leväperäisyys. Hyvätkin yritykset dumbbaavat työehtoja, käyttävät hyväkseen maahanmuuttajien tietämättömyyttä, jättävät maksamatta veroja ja muita työhön liittyviä maksuja hakien kustannussäästöjä alihankinnan kautta. Tarvitsemme vahvan tilaajavastuun ja ammattiliittojen kanneoikeuden, joka auttaa työntekijän asemaa.

Vain harva yritys asettaa vastuullisuustoimintansa tavoitteeksi kustannussa
̈ästöt tai myynnin kasvattamisen. Vain 15 prosenttia yrityksistä sanoo vastuullisuuden vaikuttavan yrityksensäosakkeiden arvoon.

Vastuullisuutta ei ole kytketty innovointitoimintaan kovin kiinteästi. Samaan aikaan yritykset uskovat, että vastuullisuuden merkitys tulevaisuudessa kasvaa merkittävästi.

Positiivista tutkimuksessa oli se, että suomalaisyritykset alkavat löytää kansainvälisiä vastuusitoumuksia ja lähtevät niihin mukaan. Suomalaisyrityksissä on pitkään ajateltu, että lakien noudattaminen riittää, enempää ei tarvitse tehdä.

Perusajatus juontaa juurensa siihen, että Suomessa on lakisääteistä säätelyä mm. ympäristön ja työntekijöiden turvaksi. Kaikkialla maailmassa ei ole ja siksi on tärkeää, että tiukemman vastuun viesti kulkisi yritysten kautta maailmalle.

Yritysten on syytä ajatella vastuullisuutta laajempana kuin vain lakien noudattamiskysymyksenä. Ympäristö-ja energiapolitiikalla voidaan säästää puhdasta rahaa. Työhyvinvointiin panostamalla onnistutaan pitämään parhaat työntekijät ja nostamaan tuottavuutta. Sosiaalista vastuuta voi käyttää myynninedistämiseen. Listaa voisi jatkaa loputtomiin. Hyvä työ kantaa.

Tarja Filatov, kansanedustaja

 

Følg Socialdemokraterne i Nordisk Råd:

 

https://www.facebook.com/s.nordisk

 

https://twitter.com/SocNR